onsdag, december 19, 2012

Julpyntat!

Kollegan och jag har skapat lite julstämning i vaktmästarnas lilla miniatyrkontor mellan kyrkoherdens tjänsterum och personaltoaletten. Vi valde att strunta i "god smak" och hängde upp pynt i ALLA färger.



God Jul!

lördag, november 24, 2012

Cotoneasterhäcken...

Cotoneasterhäcken som länge givit struktur åt mittendelen av Viby nya kyrkogård är nu ett minne blott. Den hade varit sjuk länge, vissa partier helt döda. Det hade gjorts försök att sätta in nya plantor, men de ville sig inte riktigt heller. Här är ett par bilder på sjuklingarna:



Efter idogt arbete utfört av grävmaskinist och spadgubbe såg det ut så här:


Häcken grävdes upp och fraktades bort. Nu finns plats för något nytt.


Nästa år ska en ny häck planteras. Viktigast är att det man planterar kommer att trivas i den jord som finns på kyrkogården. Den nya häcken måste också ha ett skönhetsvärde, det kan vara blommorna, växtsättet eller höstfärgen... Och den bör vara lättskött, så att vaktmästaren inte tappar humöret av att det blir svårarbetat. Fortsättning följer...

söndag, november 11, 2012

Retreat i Vårdnäs

Förra året, vid den här tiden, blev jag sjuk. Nu har det gått ett år och jag är fortfarande inte frisk. Till och från ger sig sjukdomen till känna med koncentrationssvårigheter, en viss fumlighet och minnesstörningar. Minnesstörningarna är mest irriterande eftersom de inte bara drabbar mig själv. Jag drabbar i min tur andra när jag glömmer vad jag lovat.

Nu har jag varit på min första retreat. Den kändes som ett riktigt bra komplement till den vård som samhället erbjuder. Retreaten omfattade ett dygn på Stiftsgården Vårdnäs och var en förunderlig upplevelse. Endast åtta deltagare, ledd av rara, fina stiftgårdskaplanen Anna Toivonen i den vackra och vilsamma miljön som platsen erbjuder. Övningar i medveten närvaro med Ingrid och meditationer i det stämningsfulla kapellet med Anna gav struktur åt dygnet. Tystnaden upplevdes som värdefull, framför allt de tysta måltiderna. Tänk att bara få njuta av maten utan att behöva föra en konversation samtidigt. En annorlunda men givande erfarenhet.

Ett par promenader i novembernaturen hann jag också med. Jag utforskade omgivningen närmast stiftsgården och blev överraskad av en havsörn som kom flygande förbi. Stillheten ackompanjerad av naturens ljud gav frid i själen. Bilden är tagen från Vårdnäs hembygsgård. Överallt är det lika vackert.

måndag, oktober 01, 2012

Stjärnorps kyrka och kyrkogård

En helg i augusti gjorde en kollega och jag en liten tur och turistade i närområdet. Målet var Löfstad slott där vi både fikade, gick den guidade turen på en av våningarna i slottet, samt strövade runt i parken. Sen hamnade vi i Kimstad, besåg både kyrka och kyrkogård, därefter intogs lite mat i en restaurang vid Göta kanal och slutligen hamnade vi i Stjärnorp, där vi besökte både kyrkogården och ravinen.

Varför man gör såna här saker när man är ledig kan ju tyckas som en gåta. Det är lite som att vara på jobbet, men ändå inte. Kanske förklaras det av att vi bägge har lite drag av den autoteliska personligheten? För en sådan person räcker det liksom inte "bara" med ett jobb eller en sysselsättning. Man har ett behov av att jobbet ska kännas intressant också. Och yrket har så många olika aspekter och omfattar så otroligt många olika arbetsuppgifter. Det ger upplevelser, mest av positiv karaktär, och möjligheterna att lära sig nya saker känns ibland obegränsade


Till Stjärnorp kom vi lagom till helgmålsringningen. Se på kyrktornet hur brant lutningen är. Tänk att det går att lägga taktegel nästan lodrätt. Tornluckorna öppnades...


Bakom kyrkan skymtar ruinen efter familjen Douglas gamla slott.



Det är ganska långt avstånd mellan gravstenarna på den här delen av kyrkogården. På många av gravplatserna fanns det buskar planterade bakom gravstenarna, men inga häckrader.


På bilden ovan är det mahonia bakom gravstenen och på bilden nedan en riktigt frodig ölandstok.


När man går riktigt nära kan man få se något som man annars kunde missat. Bakom en gravsten fanns det frukt. Inte riktigt plockmogna, men väldigt vackra att se på redan i det här stadiet.



En del gravvårdar i kalksten, den ovan i gott skick, den nedanför drabbad av tidens tand.


Nedan ett vattenkar inramad av en rosbåge. Riktigt 1800-talsromantiskt till utseendet, även om arrangemanget som sådant kanske inte är så gammalt. Jag tycker om den här typen av vackra överraskningar på offentliga platser. Ibland känns strikta rader av häckar och gravstenar bara så tråkiga.


Den här platsen ger en skönhetsupplevelse över det vanliga. Bara infarten med sina vackra trädrader och de välskötta gamla husen är värda att ses. Och tycker man om djur och natur är det bara att fortsätta in i ravinen. Är man riktigt tyst får man troligen syn på några av de många hjortar som finns i området.

torsdag, augusti 30, 2012

Bekvämlighetsinrättning för katt

Nu är den äntligen på plats - bekvämlighetsinrättningen för katter i Viby! Med denna lösning hoppas jag slippa en del av problemet med att traktens katter använder grusgångarna på kyrkogården som toalett. Idén har funnits länge, men ibland tar det tid innan en idé blir verklighet. Så småningom ska det bli en liten plantering med kattmynta (Nepeta cataria) invid sandlådan. Dels för att dölja den lite, men främst för att locka dit katterna.

Tidigare inlägg i ämnet: http://vaktmastarn.blogspot.se/2010/09/kattlort.html


Stort tack till W som jag fick sanden av, och ett lika stort tack till S som lastade släpet med lastmaskin så att jag slapp ösa för hand.

söndag, augusti 19, 2012

Förberedelser för häckklippning

Den senaste veckan har jag förberett för klippning av kyrkogårdens längsta häck. Det är en taxus som inte blivit friserad på utsidan på några år, helt enkelt för att det inte har fungerat att ta sig fram där på ett praktiskt sätt. Fullt av kirskål och sly. Några av träden var flera meter höga och hade vuxit till sig ganska ordentligt. De måste ha stått där några år...

Så här såg det ut när jag hade röjt en liten bit. Längst bort på bilden syns en skapligt hög björk. Ännu högre träd finns längre bort... Häcken har vuxit till sig ordentligt och behöver verkligen klippas.

 

Hittills har det varit en rolig uppgift. Det är tillfredsställande att se så tydliga resultat av sitt arbete:-)

onsdag, augusti 08, 2012

Tjädertupp

På väg till jobbet igår fick jag se denna fantastiska tjädertupp. Bildkvalitén är dålig för att fotot är taget genom bilrutan och det var svårt att komma tillräckligt nära fågeln. Men tänkt vilken upplevelse att få se denna mäktiga skogsfågel!!!


Tidigare i år har jag sett en tjäderhöna och hon gick inte av för hackor heller. Maffigt stora är de, både herrn och frun. Och det känns fint att få bo på en plats där det finns ett rikt djurliv. Det ger livet en dimension som för mig är oerhört värdefull.

Om du också tycker att vår natur är värdefull, kan jag rekommendera ett medlemskap, eller en donation, eller både och till Naturskyddsföreningen.

söndag, juni 10, 2012

Södra Vings kyrka

I slutet av maj genomfördes den årliga personalresan. Första stoppet blev Södra Vings kyrka utanför Ulricehamn. På kyrkogårdsmuren satt vi och åt medhavd matsäck. Vi var tre som delade på en prinsesstårta. Det gjorde vi på förra årets resa också, så det är väl närmast att betrakta som en tradition nu...

Södra Vings kyrka är ett trevligt besöksmål med en historia som går långt bak i tiden. Det jag främst fastnade för var den uppseendeväckande predikstolen med sina figurer och det underbara broderade antependiet.




Notera den virkade remsan som har korset och kalken som motiv.


Pampig entré i söder.


En vacker kyrka väl värd ett besök. Även kyrkogården var fin. Lummig och grön, inramad av en klassisk stenmur.


torsdag, maj 24, 2012

Välkommen på lördag! Konst och musik i Veta kyrka

 

 

Varmt välkommen till Veta kyrka

lördag 26 maj kl 18!


Det kommer att bjudas på en annorlunda upplevelse i Veta kyrka på lördag. Rude Glanz visar en serie tavlor som han kallar "Livets bilder" och han kommer att spela flygelhorn, ackompanjerad av Ingrid Karlsson på piano. Efter presentationen serveras det kaffe.

Välkommen!

torsdag, maj 17, 2012

Körsbärsblom...

Snabbt övergående skönhet, blommande fruktträd. Minneslundens körsbär. Nu har kronbladen fallit av. Så här vackert var trädet förra veckan. Missade du blomningen då, så har du en chans att titta på den här.


lördag, maj 12, 2012

Underbara tulpaner i Veta

Passa på nu i dagarna att besöka Veta kyrkogård. Där bjuds på en fantastisk upplevelse av underbara tulpaner i rabatterna framför västra kyrkporten. Det är Vetas vaktmästare som har tagit med sig av överflödet från sin egen trädgård. Var så god och njut!






söndag, maj 06, 2012

Pilgrimsvandring

I vintras bildades i vårt pastorat en liten grupp som vi kallar pilgrimsgruppen. Vi vill lära oss mer om pilgrimer, pilgrimsvandringar och vad det innebär att vara pilgrim. Och så vill vi vandra, förstås. Några av oss har varit på studiebesök på Pilgrimscentrum i Vadstena. Det är en fascinerande plats på många vis, och jag vill inte ens försöka förklara hurdant det är där. Det är bättre att åka dit och uppleva det.

Vår pilgrimsgrupp stöds av Pilgrimscentrum och vi har haft den stora förmånen att få ta del av de kunskaper och erfarenheter som centrets präster glatt och villigt delar med sig av. Lars har varit hos oss i Kyrkans Hus i Mantorp och berättat om pilgrimernas historia. Thomas har talat om den praktiska delen, hur man kan vara klädd och vad man bör packa i ryggsäcken.

Vandrar gör man i en gemenskap och där är delandet ett av ledorden. Vi delar med oss till varandra, både av livserfarenheter och matsäck. Ännu har vi bara gjort en vandring tillsammas. Den ägde rum Annandag Påsk och sträckte sig från Kyrkans Hus till Veta kyrka.

I eftermiddag blir det en lite längre vandring, som utgår från Kyrkans Hus och avslutas i Sya med en pilgrimsmässa med körsång. Och jag är ledsen för att jag inte kan vara med. Mina knän har värkt den senaste veckan och det är svårt att vandra då. Jag har alltid tagit för givet att jag kan gå långa sträckor, för det har jag gjort förr, och njutit av det på alla vis. Nu känns det som att jag sviker pilgrimsgruppen genom att inte vara med, men jag sätter siktet på vår nästa vandring som ska utgå från Domkyrkan i Linköping och har Vreta Klosters kyrka som mål. Mer information om detta kommer framledes. Välkommen att vara med!

tisdag, april 24, 2012

Ha inte så bråttom!

I människans längtan efter våren, lät sig några luras av de varma, sköna dagarna i mars. Tyvärr. Penséerna stod i handelsträdgårdarna och lockade. Ivriga var de första som kom till kyrkogården med de vackra vårliga skönheterna. Sen kom frosten.


I min rädsla att få arga kommentarer hade jag satt på vattnet på kyrkogården. Jag tänkte att alla som planterar behöver ju vattna. Alla kulkopplingar på vattenutkasten frös sönder. Ett nybörjarmisstag.

Jag har lärt mig min läxa. Jag ska aldrig mer sätta på vattnet för tidigt. Jag får slå dövörat till griniga kommentarer från kyrkogårdsbesökare. En krävande person ifrågasatte varför vattnet inte var på. Jag svarade att det fortfarande var alldeles för kallt. Då sa hon: "Hemma hos oss var det plusgrader."

Vad svarar man på det?

fredag, mars 23, 2012

Arkivmaraton

Igår körde vi maraton i Kyrkans Hus, en kollega och jag. För hennes del bestod arbetet av att sanera ett värdeskåp som luktade apa, att delvis tömma och sedan organisera om i ett kaotiskt förvaringsskåp, att byta ut ett förskräckligt fult och illa slitet bord som stått i foajén mot ett vackert träskåp som hon själv renoverat. Plus lite till.

Mitt jobb bestod av att torka av åratals (?) av samlat damm på hyllorna i arkivet allt eftersom de tömdes och innehållet organiserades om till enhetliga avdelningar. En del av arbetet har bestått av att identifiera det material som ligger i arkivet, om det är aktuellt eller inte. Mycket hamnade i en annan sorts arkiv, av typen "det runda arkivet", fast i det här fallet rörde det sig om cirka fem sopsäckar...

Fortfarande återstår en del arbete. Framför allt behöver alla pärmar en enhetlig märkning så att det blir lättare att identifiera deras innehåll. Dessutom ska hyllorna få märkning så att man får överblick.

Gårdagens arbete avbröts kl 21. Då var jag fortfarande pigg, men idag är jag så trött att jag har dubbla påsar under ögonen. Nu ska jag iväg till kyrkogården för att fredagsstäda. En trevlig helg tillönskas er alla, kära läsare!

torsdag, mars 22, 2012

En "vanlig" arbetsdag

Det finns mer eller mindre vanliga arbetsdagar. Dock innebär det inte att de har samma innehåll. En vanlig arbetsdag på mitt jobb är en dag som kan vara fylld av väldigt olika arbetsuppgifter. Förr, när jag arbetade som lärare inom den kommunala vuxenutbildningen, var själva arbetsuppgifterna mycket mer förutsägbara. Då var det relationerna till alla människor man mötte, som utgjorde en sorts spänningsfält. Om det till exempel hade hänt något särskilt, som att en konflikt seglat upp i en grupp, eller någon råkat ut för något allvarligt som akut sjukdom eller ett brott, då kände man av det direkt man klev in i klassrummet. Utan att någon hade sagt något.

I kyrkvaktmästarjobbet är det i stället arbetsuppgifterna som varierar stort. Visst möter vi många människor i arbetet, men det är ganska sällsynt att relationerna till dem fördjupas på samma sätt som i lärarjobbet. En av mina arbetsdagar för ett par veckor sen hade följande innehåll:

  • Började med ett pass styrketräning på gymmet kl 5.30.
  • Åkte till jobbet, kokade frukostgröt, duschade och klädde om.
  • Satte upp anslag vid två av ingångarna till kyrkogården rörande gravplatser som saknar gravrättsinnehavare.
  • Satte gröna skyltar vid några gravplatser där gravrättsinnehavare eller anhöriga ombedes kontakta pastorsexpeditionen.
  • Bar in några lådor stearinljus i kyrkan.
  • Mätte skrudskåpet som står i brudkammaren och planerade för hur vi ska göra för att flytta det. Det måste plockas isär, eftersom det är platsbyggt och inte går att bära ut genom dörröppningen.
  • Gick en kontrollrunda på kyrkogården för att få överblick över kommande arbeten. Såg att en gravsten hade vält p g a rörelser i marken, och flera andra lutar betänkligt.
  • Mätte den välta gravstenen, samt dem som lutade mycket, och räknade ut om socklarna håller rekommenderad säkerhetsstandard. Det gjorde de inte, och de behöver därför åtgärdas med någon typ av säkrare förankring.
  • Kollade upp gravplatsnummer och gravrättsinnehavare för nämnda gravstenar för att kunna kontakta gravrättsinnehavarna om detta.
  • Körde bort vissnade begravningsblommor från en gravplats.
  • Räfsade och plockade upp nerfallna grenar.
  • Åkte till Kyrkans Hus (pastorsexpedition mm) och hade ett samtal med arbetsledaren och en kollega om kommande större utomhusarbeten.
  • Vidareförmedlade kontaktuppgifter om en bra anläggningsentreprenör för vissa tilltänkta arbeten.
  • Samtalade med diakonen om det fortsatta arbetet med pilgrimsgruppen.
  • Gick igenom ett arbetsmiljödokument med en kollega, gjorde vissa ändringar i dokumentet och mailade iväg det till berörda parter.
  • Fick telefonsamtal från Frivården och förhörde mig i detalj om ärendet. Vissa pastorat låter personer som straffats med samhällstjänst att arbeta av sitt straff med enklare arbete på kyrkogårdar. Detta fall var inte aktuellt p g a att utomhussäsongen inte riktigt kommit igång ännu, så det fanns inte tillräckligt med rätt typ av arbetsuppgifter att erbjuda.
  • Packade de sista volymerna ur kyrkoarkiven i Kyrkans Hus. Det är ett 40-tal fulla flyttkartonger som ska köras till Landsarkivet i Vadstena.
  • Bad arbetsledaren om instruktioner rörande omstrukturering av arkivet.
  • Planerade morgondagens arbete tillsammans med en kollega.
  • Fick information om en del fondmedel som finns till förfogande, och gav förslag på nödvändiga arbeten som kan göras med hjälp av dessa medel.

Denna arbetsdag blev längre än vanligt. På kvällen när jag körde hemåt fick jag telefonsamtal från kollegan angående en nödvändig ändring av morgondagens planer (force majeure-läge).

Jag tror att det ibland är bra att punkta ner vad man gör på sitt arbete för att få överblick. Särskilt bra är det nog att göra det om man känner sig slutkörd och trött. Då är det lättare att se om det har med arbetssituationen eller något annat att göra.

lördag, mars 10, 2012

Arkivet

På senare tid har jag fått kommentarer om att jag inte synts till på kyrkogården. Många människor är vana vid att jag alltid är där. Men oftast har jag varit där tidigt om morgnarna för att titta till kyrka och kyrkogård. För att släppa in hantverkare i kyrkan och för att göra några småjobb. Resten av min arbetstid har spenderats i arkivet i Kyrkans Hus, pastorsexpeditionen inne i Mantorp.


Arkivet har varit överfullt. Där har stått, och står fortfarande till viss del, en enorm mängd med gamla dokument som skulle ha levererats till Landsarkivet i Vadstena förra året. Men ingen har haft tid att ta itu med det arbetet. Eftersom vintern är den lugnaste perioden för de flesta kyrkvaktmästare, erbjöd jag mig att sortera ut de gamla dokumenten och frakta dem till Vadstena.


Igår, fredag, förmiddag lastade kollegan och jag in över femtio flyttlådor i våra bilar och körde till Landsarkivet i Vadstena slott. Vi möttes av 1:e arkivarien som visade sig vara en mycket trevlig person, och tillsammans körde vi in lådorna i en lång korridor i slottet. Allt gick snabbt och smidigt.

Fortfarande återstår en större mängd material att packa och köra iväg, men jag har hela tiden trivts med arbetsuppgiften så jag ser fram emot att få gömma mig i arkivet på måndag igen. Tänk så härligt att så här en ledig lördag morgon kunna se fram emot att få åka till jobbet på måndag:)

torsdag, februari 23, 2012

Grävning för va

Tänkte bara visa hur det såg ut precis utanför kyrkan när man grävt fram den gamla avloppsanläggningen. Det fanns inte bara en brunn visade sig - det fanns två.




Från början var det tänkt att man skulle dra de nya ledningarna för vatten och avlopp i den gamla avloppsledningen. Det gör man genom att blåsa in snöre med hjälp av en kompressor genom den gamla ledningen, och hoppas att snöret dyker upp i andra änden av ledningen. Sen fäster man snöret i det nya röret och drar det genom den gamla ledningen.


Tyvärr fungerade inte planen. Snöret kom aldrig fram trots envisa försök.  Det ledde till att man var tvungen att gräva fram hela avloppsledningen längs kyrkan.


Konsekvenserna blev följande:
1. Det blev nödvändigt att tillkalla arkeolog.
2. Arbetet försenades i väntan på arkeologen.
3. Särskild utrustning för tryckning av rör under kyrkogårdsmuren fick hyras in.
4.  Man fick lägga ner nya rör att dra va-ledningarna i.
5. Fler arbetare kallades in för de olika arbetsmomenten.
6. Frustration över att ingenting gick smidigt.
7. Kylan gjorde arbetet krångligare.
8. Allting tog mycket längre tid.
9. Gissa hur mycket det kommer att kosta i slutänden?!

fredag, februari 17, 2012

Nytt vatten och avlopp till Viby kyrka

Ni som har besökt Viby kyrkogård på sistone har säkert sett att det är ganska stökigt vid kyrkan. Där pågår grävning för nya vatten- och avloppsledningar.


Kylan har gjort det nödvändigt att först tina upp marken för att möjliggöra grävning.



Från den röda "lådan" har man dragit ut värmeledningar som sen täckts med isoleringsmattor. Det är väldigt effektivt, men man kan ju undra hur mycket energi som går åt...


Utanför östra kyrkogårdsmuren har man grävt för att kunna trycka ledningarna under muren och upp igenom marken fram till kyrkan.


Tjälen är djup och man får använda särskilda redskap för att ta sig igenom.


Så här års är det väl inte världens glassigaste jobb vare sig att sitta i en grävmaskin eller vara spadgubbe. Själv har jag ibland möjlighet att välja om jag vill jobba ute eller inne, och det har jag utnyttjat när det varit som kallast. För den som undrar var jag hållit hus, kan jag berätta att jag mest uppehållit mig inne i arkivet i Kyrkans Hus. Där finns massor av arbete att uträtta. Mer om det arbetet kommer i ett inlägg framöver.

lördag, februari 04, 2012

Arbete som inte syns

Har du någon gång tagit tag i arbetsuppgifter som ingen annan har tagit på sig att utföra? Såna där små saker som ingen märker att du har gjort? Arbetsuppgifter som alla andra bara struntat i, eller inte ens vetat om att de skulle behöva utföras. Lägger du själv märke till om någon annan fixar något som bara legat och väntat? Eller är just du en sån som fixar åt andra?

Jag känner till många som sköter sitt jobb. Punkt. De gör vad de ska. Så finns det personer, som förutom att sköta sitt eget jobb, också fixar och gör lite extra. Personer som tar lite extra ansvar för både arbetsplatsen och arbetskamraterna. Tar tag i såna saker som ibland faller mellan stolarna så att säga. Utför arbetsuppgifter som inte direkt kan sägas ingår i någon särskild persons ansvarsområde. Förutsättningen är förstås att man har ögon och öron öppna och lägger märke till dessa ibland väldigt små arbetsuppgifter.


Nu är inte jag världens mest lyhörda person. Ibland går jag omkring med skygglappar för både ögon och öron. Men det finns uppmärksamma personer runt omkring mig som ger mig inspiration. Det ledde härom veckan till att jag tog några minuter av min arbetstid till att laminera gudstjänstordningar att lägga i kyrksalen i Kyrkans Hus. Det var något som behövde göras. Allt material fanns på plats. Bara att sätta igång. Tog inte så lång tid. Enkelt. Det gick bra och jag blev nöjd.

Att utföra en sån arbetsuppgift kan göra underverk för den sinnesstämning man befinner sig i. För mig handlar det om att själva utförandet av arbetsuppgiften är själva belöningen. Då behövs ingen uppmärksamhet från andra. Jag blir inte beroende av andras uppskattning. Det gör inget ifall ingen skulle lägga märke till att just det här blev gjort. Eller att det var just jag som gjorde det. Förutsättningen är förmodligen att man från början tycker om det man gör, alternativt att man är så fokuserad på att uppnå själva resultatet. Att vara eller att göra? Eller?

De här möjligheterna finns nog på många arbetsplatser, i många yrken. Det gäller bara att upptäcka dem. Om man har den läggningen. Jag får hjälp på vägen av andra att lära mig detta. Det är jag tacksam för, eftersom det leder till att jag trivs ännu bättre på mitt jobb.

Det här är något som får mig att må bra. Men det är ju sånt som varierar bland människor. Vi söker ju ofta utlopp för en del av våra behov via våra yrken och arbeten. Vad ger dig tillfredsställelse på jobbet? Vad får dig att må bra på ditt jobb?

söndag, januari 29, 2012

Trasig varmvattenberedare

Så småningom går de flesta saker sönder. En del saker går sönder fortare än förväntat. Andra håller länge, trots att man sliter på dem dagligen. Den här varmvattenberedaren började läcka i måndags. Rörmokaren konsulterades och beslut fattades att den har gjort sitt. Så här såg den ut på baksidan. Denna varmvattenberedare tillverkades 1981.



lördag, januari 21, 2012

Grävning i Viby

Under hösten och vintern har det grävts i Viby. Många kubikmeter jord har grävts upp och skyfflats ner igen. Det läggs nya ledningar för vatten, avlopp och bredband i byn. Från före detta församlingshemmet, förbi vaktmästeriet och vidare ner över gräsmattan till nästa granne har det grävts ett rejält dike. Gamla ledningar har tagits fram och snart ska de nya vara på plats. De gamla avloppsbrunnarna i betong ska pensioneras. I stället blir det nya i plast med kvarnar i. Kvarnarna ska mala sönder det som spolas ut från toaletterna och sen pumpas avloppssörjan vidare.

Så uppstod då frågan om vart avloppet från kyrkan tar vägen. Jag trodde församlingshemmet, vaktmästeriet och kyrkan delade brunn, men det stämde inte. Någon karta över kyrkans avlopp har inte gått att hitta.

För att reda i detta konsulterades förr-förr-förre vaktmästaren. Han är pensionär sen länge, men en utmärkt informationskälla när det gäller kyrkogården. Han berättade att det finns en avloppsbrunn precis utanför kyrkan. Vanligtvis ser man ju avloppsbrunnar eftersom de sticker upp ovanför markytan. Brunnen utanför kyrkan syntes inte, så det tog en stund att hitta den. Locket stötte vi inte på förrän vi grävt cirka 35 centimeter...


 
Nu finns det bildbevis på var brunnen är belägen. Min efterträdare slipper att ringa till mig på ålderdomshemmet för att fråga var den är. Jag lånade en kona från NCC för att markera platsen så att ingen missar hålet och ramlar ner i det.