söndag, november 28, 2010

Inför adventsfirandet i Viby kyrka

I fredags eftermiddag fixade jag till de sista detaljerna inför dagens högmässa i Viby kyrka. Förra veckans altarblommor återanvändes, men på olika sätt. Buketten såg ut så här:

De röda nejlikorna sattes på kaffeborden längst bak i kyrkan, och de underbara vita jättekryssen med limegröna kronbladskanter fick fortsätta att stå i altarvaserna. De fick sällskap av sky och vitfärgat björngräs. Jag tycker att de syns bra mot den mörka altartavlan.



Även adventsljusstaken fick lite dekor. Den ser rätt alldaglig ut, som en sån där som vem som helst kan ha haft hemma på 80-talet (?). Lite omodern utan att vara antik, inte tillräckligt gammal för att vara shabby chic, för nu ska det ju vara zink, eller möjligen gammalt slitet trä, som i gamla sockerlådor.

Två sorters mossa och ett par echeveria fick plats i den. Sen stack jag ner några småkvistar av sky också. Egentligen skulle den varit ännu mer dekorerad med växter, men det fanns inte plats för mer. Får använda det överblivna materialet till något annat arrangemang.

Hoppas nu att allt är fint i kyrkan när gudstjänsten snart börjar. Själv har jag ledig helg och ska ta fram adventsljusen och fiffa lite här hemma.

Tänd ett ljus, känn med dem som har det svårt, tänk med glädje på allt du har att vara tacksam för och njut av förväntan inför det som ska komma.

Varma tankar till alla själar därute från vaktmästarn

torsdag, november 25, 2010

Snö...

Vinter. Snö. Snart första advent. Det nya kyrkoårets början. Känns som en tid då man ska varva ner och känna förväntan. Allt anläggningsarbete som jag planerade att utföra på kyrkogården ligger under snötäcket. Men snön självt gav lite utomhussysselsättning ändå. En ny bekantskap att göra - snöslungan.

För länge sen bodde jag på en annan plats och hade ett helt annat liv. Där hade vi också en snöslunga. Den var stor och mäktig. När batteriet på vår gamla dieselmerca var så dåligt att bilen vägrade starta, tog jag ut snöslungan och startkablarna och vips hoppade bilen igång.

Den lilla enstegs-Toron jag har på jobbet startar man nog inga bilar med. Men den fungerar, efter sina egna förutsättningar. Och den startar väldigt lätt. Maskiner som startar lätt är något som jag gillar. Helst ska de gå igång på första rycket. Det gör denna lilla snöslunga.


Min snöröjningsteknik är ännu inte så förfinad. Snö i knähöjd blev trixigt med slungan igår. Med skyffeln förstörde jag detta vackra landskap av snö som formats av vinden.


Snöslungan ser nästan lite bortkommen ut mot kyrkan...


Dagens tips från vaktmästarn är att skotta i lugn takt och spänna magmusklerna ordentligt för att undvika ryggskott :)

onsdag, november 24, 2010

Kyrktornet

Med all snö som yrt omkring de senaste dagarna, är det nästan svårt att föreställa sig barmark och solsken. Men en dag förra veckan tittade solen fram på eftermiddagen, och då fick jag se ett träd avteckna sin skugga på kyrktornet. Det blev ett tillfälle att stanna upp en liten stund och förundras...

söndag, november 21, 2010

Räddningsinsats behövs snarast!

Det finns en gravsten som stått länge utan tillsyn och omvårdnad. Den har spruckit på alla håll och kanter. Med kollegors hjälp gavs stenen lite stöttning. Dock behövs en mer omfattande insats, om stenen ska räddas från att rasa ihop i småbitar.


 
En stenhuggare, som råkade ha ärende på Viby kyrkogård just då, konsulterades. Ibland får man verkligen hjälp precis när man behöver. Nu har jag mer fakta och vet hur jag ska gå vidare. Eftersom stenen är kulturminnesmärkt, måste expertis tillkallas. Tills jag fått tag på rätt person, kommer stenen att hållas ihop av ett lastband.


Det känns väldigt trist att det har gått så här långt. Nu gäller det att ha fokus på att åtgärda problemet. Hoppas kunna återkomma senare i veckan med glada nyheter :)

lördag, november 13, 2010

Veckans altarblommor

Här kommer ett fullständigt odramatiskt inlägg. Veckans altarblommor. Limonium i en underbart grålila nyans, lite åt lavendelhållet. Vita elegansnejlikor och härliga ruskor av eukalyptus.

Njut av helgen. Det ska jag göra.
Ha det gott!

måndag, november 08, 2010

Minnesgudstjänst i Veta kyrka

På söndagskvällen var det minnesgudstjänst i Veta kyrka. Det blev en stämningsfull gudstjänst med ljuständning och körsång. Femtio ljus tändes för de församlingsmedlemmar som gått bort under det senaste året.


Den lilla ljusbäraren, där kyrkobesökarna kan tända ljus, blev full på en gång. Prästen berättade för mig att det är Vetas tidigare kyrkvaktmästare som tillverkat ljusbäraren. Den är verkligen perfekt avpassad för sin plats.


Nu väntar en ny arbetsvecka...

söndag, november 07, 2010

Allhelgonahelgen

Just nu är det ofattbart vackert på kyrkogårdarna i landet. Dagtid kan man beundra variationen av olika sorters granris, dekorationer och lyktor. I skymningen börjar ljuslågorna synas och skapar en alldeles särskild stämning av lugn och skönhet.

Det ordnas fler gudstjänster än vanligt. Jag jobbade på högmässan i Viby på lördagmorgonen. Sen blev det allhelgonavesper i Herrberga kyrka på kvällen. På väg till Herrberga stannade jag vid Västra Hargs kyrkogård för att sätta i ett nytt ljus på en grav där. Gudstjänsten pågick för fullt inne i kyrkan och den såg så fin ut med sina lysande fönster.

Tänk så mycket skönhet vi har omkring oss. Alldeles gratis att njuta av. Livet bjuder verkligen på mycket, och det är bara att ta för sig.

Denna söndag ska jag jobba i vackra Veta kyrka, där det först blir barndop och senare på kvällen en minnesgudstjänst för alla dem som avlidit under året. Jag ser fram emot att få se ljuslågorna fladdra över Veta kyrkogård i skymningen i kväll...

fredag, november 05, 2010

Vad man hittar i soporna

På kyrkogården finns tre soptunnor. De är av den typen att man sätter en plastsäck i dem. När säcken är full, får man lyfta den från soptunnan och upp på den lilla vagnen som dras efter gräsklipparen. Oftast går allt bra. Men i tider då många kommer och byter växter i gravrabatterna, blir säckarna både överfulla och tunga. Det brukar heller inte vara något problem, för jag håller säcken nära kroppen och knuffar på med ena benet.


Problem uppstår när människor lägger olämpliga saker i säckarna. Det kan till exempel vara föremål av glas eller metall. Igår hittade jag den här gravlyktan. Jag såg den inte när jag öppnade soptunnelocket, för den var insvept i en plastkasse. Men när jag lyfte säcken, skars den genast sönder av lyktan. Det är sällan jag blir riktigt arg, men sånt kan få mig arg på en tusendels sekund. I våras fick jag skärsår på benet av något liknande och det tog ett tag innan det läkte. Hur snuskigt är inte det?


Mer humor går att applicera på nästa fynd. I sopsäcken ligger en kasse med - höstlöv! Ganska vanligt så här års. Folk vill göra fint i gravrabatterna, och plockar bort vartenda löv som hamnat där. Att det står stora träd fulla med gula löv precis intill hindrar dem inte från att putsa och fiffa. Men faktum är att så snart de lagt sina löv i soptunnan, och gått sin väg, är gravrabatten faktiskt täckt av dem igen.

Intressant hur olika synsätt vi kan ha på ett så naturligt fenomen som att träden släpper sina löv under en period på året. Varför ska man önska att det är tipptopp och jätteprydligt precis hela tiden? För mig känns det poänglöst att jaga vartenda löv. Njut av de vackra lövens förlåtande täcke. Naturen har sin gång även på kyrkogården.