Cotoneaster ger höstfärg

Nu har cotoneastern bytt om till höstfärg. Från mörkgrönt till riktigt härligt rött. Ser det inte fint ut med idegranshäckarna innanför och cotoneastern som ramar in alltihopa?

Tyvärr har delar av cotoneasterhäcken dött. Det syns bland annat i hörnet närmast till höger. Där har det återplanterats med unga plantor, men de har redan samma typ av skador som en del av den gamla häcken har. Likaså är det cirka tio meter häck allra längst bort i bild, mot vattenkaret, som också har dött. Plantorna har försvagats av att ha planterats i fel sorts jord (tung lerjord) därefter har de fått frysskador och sedan har en sjukdom gått in i växterna. Tyvärr, tyvärr...

Men än så länge finns det mesta av häcken kvar och det är bara att njuta av höstfägringen! Det sorgliga blir jag tvungen att ta hand om så småningom, men jag skjuter på det till framtiden. Härliga höstfärg!

Ett kort besök i Mjölby kyrka

I morse blev det en tur till vår lokala maskinförsäljare/reparatör. Både kollegan och jag hade varsin trilskande maskin som behövde lämnas in för översyn. På vägen tillbaka till jobbet smet vi in i Mjölby kyrka. Jag tror det är närmare trettio år sen jag var därinne senast, så jag ville friska upp minnet lite.

Den vackra altartavlan blev ett kärt återseende. Den har jag stirrat på under de obligatoriska gudstjänsterna under konfirmationstiden och jag tycker fortfarande att den är väldigt fin. De höga, svarvade ljusstakarna på vardera sidan altaret är också något jag minns från gamla tider.

Vi hade våra skolavslutningar i den här kyrkan. Då sjöng kören, och prästen talade, och fick tala i egenskap av präst. Inte som idag, då hela "evenemanget" med skolavslutning i kyrkan ska vara totalt avskalat och inte innehålla den minsta antydning till religion. Knepigt med tanke på att man ju faktiskt befinner sig i ett högst religiöst rum, avsett för lovord och tillbedjan, tacksamhet och kanske en och annan reklamation till Vår Herre, när livet inte känns riktigt rättvist.

Jag har i alla fall bara goda minnen från skolavslutningarna i denna vackra kyrka, även om någon säkerligen läst välsignelsen över alla oss ungar på den tiden.

I Mjölby kyrka finns de mest fantastiska glasmålningar! Här har man inte sparat på pengarna, utan låtit konstnären ta rejält med utrymme. Fönstren är underbara! Jag har alltid tyckt om alla slags färgade kyrkfönster, och de här kan knappast göra någon besviken.

Om du, som jag, tycker om glasmålningar ska du absolut besöka denna kyrka. Inne i kyrkan finns en utförlig guide till de olika fönstren och motiven. En guide till fördjupning av upplevelsen av dem. Ta gott om tid på dig, och gå runt och njut!

Ogräs är tråkigt!

Att ogräs är tråkigt, det har jag tyckt länge. Att ha ogräsutrotning som en av alla arbetsuppgifter som yrket bjuder på, ger upphov till de mest blandade känslor. Ogräs och känslor hänger ihop. Negativa känslor. I mängder.

För mig är definitionen på ogräs helt enkelt allt som växer där jag anser att det inte ska växa. Allt som växer i en grusgång på en kyrkogård är ogräs. På grusgångarna i Viby växer det väldigt mycket, och väldigt bra. Kan bero på att jordmånen (ja!) är väldigt god. Grusgångarna består nämligen mest av jord, med några gruskorn på. Inte konstigt att det växer bra.

Vi har ogräsättika som ett vapen i kampen mot ogräset. Men om vädret är ostadigt, kan det vara svårt att avgöra om man ska ta fram ättikan eller inte. Det känns hemskt irriterande att sprida ättika, för att ett par timmar senare se arbetet gå om intet för att det kommer en regnskur.

Lika irriterande är det om man beslutar sig för att inte sprida ättika för att man tror att det ska börja regna, och så kommer det inget regn. Då kan man stå där och se ogräset växa medan man själv våndas.

Är man dum nog att börja handskyffla gångarna, luckrar man jorden och ger nyanlända frön en god chans att bekvämt bädda ner sig. Jag avskyr verkligen hela detta händelseförlopp. Kanske mest för att jag aldrig hinner med. Ogräset ligger alltid före. För jag måste ju sköta alla andra arbetsuppgifter också, medan ogräset bara behöver slå rot och växa till sig i lugn och ro. Inte konstigt att jag känner mig som en förlorare.

Så här ser en av mina värsta mardrömmar ut...

Gången har handskyfflats, sprutats med ättika, harvats... men det växer otroligt bra i den i alla fall. Just den här gången ser lite bättre ut idag, men det betyder bara att det finns någon annan gång som grönskar för fullt i stället.

Eftersom jag ser det här som ett riktigt problem, har jag naturligtvis utarbetat en åtgärdsplan. Den kostar tyvärr massor av pengar, men jag planerar vidare. Om några år hoppas jag kunna meddela att ogräsproblemet i gångarna har minskat till en hanterbar nivå.

Vad hoppas du på i ditt arbete?

Majestätiska begonian Dragon Wing

I början av sommaren åkte jag till Rönneshytta för att köpa en alldeles speciell begonia att plantera i urnorna vid kyrkan. Plantorna var redan då skapligt stora, större än vanliga knölbegonior. När jag kom tillbaka efter semestern i mitten av augusti, hade de vuxit till sig ordentligt. Blomrankorna hängde så vackert ut över urnornas kanter. Ja, det blev precis så lyckat som jag hade föreställt mig.

Det enda man möjligtvis kan invända emot, är att de skräpar lite. Men vad gör det att det ligger ett strössel av röda blommor runt urnan, egentligen?

I tisdags blåste det hårda vindar över Viby kyrkogård, och det blev dödsstöten för dessa skönheter. En av de gick av helt och hållet, de övriga ruskades runt så mycket att de inte längre är särskilt fina. Troligen åker jag iväg till Rönne Trädgård i Rönneshytta även nästa år och handlar begonior. Och så passar jag på att stanna till i Askersund och fikar på Café Tutingen. Ett riktigt favoritställe inrymt i en gammal kulturbyggnad med goda smörgåsar och läckra tårtor...

Styrketräning

Med hänvisning till rubriken - vad har styrketräning med arbetet som kyrkvaktmästare att göra? Enligt mig - massor. Om jag inte tränade, skulle jag inte orka med jobbet. Så enkelt är det. Arbetet är tidvis tungt och innebär ibland en opraktisk, oergonomisk kroppsställning. Ett exempel på detta är häckklippning.

Nyligen putsade jag till en gammal idegranshäck som är cirka 140 cm hög och dryga halvmetern bred. Jag är 158 cm lång och väger 60 kg och arbetar med en motoriserad häcksax strax över axelhöjd. Otränade rygg- och magmuskler hade garanterat resulterat i värk rätt så omgående. Nu klarade jag mig med en värkande axel som krånglar titt som tätt. Men ingen ryggvärk!!!

Styrketräning är något som jag tror får alla människor att må bättre. Jag är glad att jag började med styrketräningen för snart fyra år sen. Tidvis har jag hoppat över den veckor i sträck, men det fungerar naturligtvis inte i längden att göra så. Mitt mål det senaste året har varit att träna två gånger i veckan. Det har tyvärr inte fungerat. Så fort det kört ihop sig på jobbet, med mycket att göra och hålla reda på, så har jag hoppat över träningen. Vips har det gått två veckor mellan träningspassen.

Nu har jag rannsakat mitt beteende och orsakerna till det, och kommit fram till ett nytt träningsupplägg. Hädanefter tränar jag varje morgon före jobbet, måndag till fredag. Passen blir kortare och mer intensiva och jag slipper fundera över vilken dag jag ska träna. Varje morgon börjar likadant och ger en god grund för resten av dagen. Rutiner underlättar i det här sammanhanget. Det ger också vissa positiva sidoeffekter, bland annat kräver träningen att man äter bra mat vid rätt tidpunkt, något som jag aldrig tidigare tagit någon större hänsyn till. Att dålig kosthållning har många nackdelar känner vi väl alla till...

Vi ses på gymmet!

Ingen fjärilsskådning igår

Fjärilsskådning är svårt när väderförhållandena inte är de rätta. Igår var det mulet och blåsigt i Viby. Efter högmässan skulle vi gå till minneslunden för att titta på fjärilar, men de lyste med sin frånvaro. Det blev enbart kaffedrickande i kapellet, nog så trevligt förstås. Jag fick berätta lite om fjärilarna och minneslunden och sen skickade jag runt mitt fjärilsfotoalbum, och ett par böcker om fjärilar. På borden hade jag lagt kopior på växtlistor för fjärilslarver och fullvuxna fjärilar. De hade en strykande åtgång!

Kaffestunden var jättetrevlig och kapellet var fullt av härliga, positiva människor. Jag hann inte fotografera medan alla satt där, men så  här hade jag möblerat. Det fanns 20 sittplatser och vi var 23 personer totalt, men det gick bra att stå-fika också:)

Den stora växten i hörnet är en kaffebuske som jag tagit med mig hemifrån, enbart med syftet att det skulle bli lite skönare, grönare miljö inne i kapellet. Kaffebusken fick åka med hem igen efter uträttat värv. Jag är glad åt min lilla skåpbil, för den här kaffebusken hade nog varit svår att knöla in i en vanlig personbil. Otroligt nog stod den upp hela vägen.

Lite tur hade vi också, vi fick inte se en massa fjärilar, men den här lilla filuren satt på en av myntaplantorna och lät sig skickas runt bland kaffegästerna! Nu återstår att artbestämma den. Om DU vet vad det är för larv, får du gärna skriva det i en kommentar här.

Dagen blev bra, fast det hade ju varit så mycket roligare om det varit soligt, varmt och vindstilla - och massor av fjärilar i fjärilsrabatten i minneslunden. Men, men... vi får göra ett nytt försök nästa år, och alla andra år tills jag går i pension:)

Välkommen på fjärilsskådning på söndag!

På söndag den 14 augusti vill jag hälsa alla varmt välkomna till Viby kyrka och kyrkogård. Pastoratets huvudgudstjänst, söndagens högmässa, börjar kl 10 i Viby kyrka. Efter mässan, cirka kl 11, går vi tillsammans ner till minneslunden för att njuta av kyrkkaffet och titta på fjärilar.

Som väl de allra flesta vet, kan fjärilarna inte kommenderas fram, utan man får locka dem och se om de kommer. Vi ber om soligt, varmt och vindstilla väder för att öka chanserna att få se dessa fladdrande skönheter. I händelse av dåligt väder, tar vi kaffet i kapellet och där kommer då att finnas fotografier på en del av de fjärilar som jag sett i minneslunden.

För den som vill plantera en egen fjärilsrabatt, kommer det att finnas en växtlista med förslag på fjärilsväxter. Så finns också möjligheten att köpa med sig en planta av krusmyntan från minneslunden att starta sin egen fjärilsrabatt med. Det är en tacksam växt på många sätt och fjärilarna flockas på den. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till ytterligare växtinköp till minneslunden.

På bilden ovan en storfläckig pärlemorfjäril, en sällsynt besökare från förra året.

Hoppas att just DU kan och vill komma på söndag! Välkommen!