En lång dag...

Gårdagen blev lååång... Steg upp kl 4, var på plats på jobbet kl 6 och åkte därifrån 19.30 ungefär. Då hade jag hunnit trimma lite, klippa en massa gräs, plantera ett antal sommarblommor samt vattna de skötselgravar som hittills fått sina sommarblommor. Men morgonen började med fågelinventering. Här är mamma eller pappa kaja. De har ett gäng ungar under spåntaket till sakristian. Taket har gått sönder där, så fåglarna kunde lätt ta sig in där och bygga bo. Vilken dag som helst hoppar nu ungarna ut och börjar flygöva. Jag väntar med spänning och hoppas att de inte gör det under helgen, för då får jag ju inte se dem!

Så var det sommarplanteringen då. Det blev mest isbegonior, en klassisk sommarblomma på ett otal kyrkogårdar i landet. Tål sol och torka, tål regn och rusk, och står sig ända till första frosten på höstkanten.

Som vanligt tycker jag att det ser ynkligt ut så här i början. Plantorna är ju små och är tänkta att växa till sig, men ändå undrar man: "Kommer det att bli något av det här?" Annat är det med växterna som jag köpt till de stora urnorna. De är härligt rufsiga och tufsiga och det ska bli så roligt att få se hur de artar sig. När jag väljer växter blir jag blomsterkompositör. I denna urna finns en underbar doftpelargon längst bak, i mitten heliotrop, på sidorna hängande rosa petunior och längst fram en silvrig helichrysum. Det som spretar som gräs på höger sida minns jag inte vad det var, men det lär visa sig. Jag tror det skulle bli något slags svansar på den.

Växterna till gravrabatterna beställs från Wreta handelsträdgård utanför Skänninge. Plantorna till urnorna har jag köpt i Viby handelsträdgård som ligger nära kyrkogården. De känner igen mig där nu, hon som kommer farande med kyrkans åkgräsklippare med vagn efter. Smidigare än att ta bilen, eftersom det går att lasta mer i gräsklipparvagnen än i min lilla personbil.

Efter gräsklippning och fyra timmars stretande med vattenslangen var det dags att åka hem. Då var klockan 19 och jag satte mig i bilen och körde 20 meter. Sen stannade bilen. Bränslet var slut. Ändå var nålen inte i botten, varningslampan hade inte tänts. Jag hade misstänkt att detta kunde hända, men förväntade mig ändå att varningslampan tänds först, och så kan man åka kanske en mil till. Men icke.

Så bra då att jag bett min sambo komma förbi efter jobbet, eftersom han också jobbat över. Medan han åkte till macken, tog jag mig en närmare titt på kyrktuppen. Bilen hade ju stannat lägligt mitt framför kyrkan. Tornet är högt, och det var svårt att se detaljerna där uppe, så jag tog kameran och zoomade in spetsen. Men eftersom synen inte är den bästa längre, kunde jag ändå inte se på displayen hur kyrktuppen egentligen ser ut. Men det fick jag se när jag tittade på bilderna i datorn...

Det är inte bara en tupp där uppe. Viby kyrka har även två kyrkkråkor! Så var då en lång dag till ända med denna betraktelse. Vi kom hem så småningom, och idag är en ny härlig arbetsdag på kyrkogården. Och bilen är fulltankad...