lördag, maj 01, 2010

Kärleken till en trimmer

Med bra verktyg är halva jobbet gjort, andra halvan är svårare, den egna skickligheten i att använda verktygen. Jag har en pågående kärleksrelation till en trimmer. Den började redan för två år sen, då jag bekantade mig med en liten, lätthanterlig trimmer på en kyrkogård där jag vikarierade. Relationen har sen dess fått utvecklas i lugn och ro, på betald arbetstid, under hela sommarsäsongen förra året, och vidare nu, i min nuvarande tjänst. Ja, vikariats-trimmern är kvar där jag vikarierade då. Vaktmästaren där ville inte skiljas från den, fast jag försökte med övertalning och diverse argument. Det blev ett hårdnackat "nej", och det vore väl konstigt annars. Om jag gillar den, kan det ju finnas andra som också gör det.

Det fina med en bra trimmer är att man kan använda den till mycket. Det viktiga är att välja rätt modell. Jag har valt utifrån min fysik; min längd (kort), min syn (inte helt hundra), hur länge jag orkar hålla upp något som väger ett antal kilo (hemligt), och slutligen hur många olika saker som jag tror att den kan användas till (har ännu ej upptäckt alla).

Här är en bild på ett användningsområde - ogräsrensning i fogarna på en plattgång. Att det växer ogräs i mellanrummen mellan gångplattor är nog ingen nyhet. Men egentligen ska det väl inte växa något alls där.


Det finns olika metoder att få bort ogräset. 
  1. Besprutning med olika kemikalier. 
  2. Mekanisk rensning med ett särskilt rensjärn (finns med långt skaft för den som vill stå och gå, och med kort handtag för den som tycker om att krypa på alla fyra och skrapa sönder knäna på plattorna). 
  3. Morakniv är också en variant som jag har stött på, men inte provat själv.
  4. Och så finns trimmern.

Trimmern på bilden är förberedd för rensning av plattfogar. Förberedelserna har bestått av att skyddskåpan har avlägsnats. Den måste skruvas bort för att man ska kunna se vad man gör. Dessutom har det svarta handtaget som sitter på stången vridits ett halvt varv, ner till undersidan. När man rensar fogarna ska trimmern vändas upp-och-ner så att linan går ner i fogen. Här använde jag en metallförstärkt lina som fungerade bra till just det här arbetet.

Det är bra om man har tränade mag- och ryggmuskler, så att man blir stadig i hela kroppen när man rör sig framåt (eller baklänges om man vill göra det svårare för sig) och låter tråden rensa rent. Sen är det bara att köra. Och hålla koll på att det inte finns någon i vägen för all småbråte som kommer flygande.


På bilden ovan syns det ganska tydligt vilka fogar som blivit rensade, och vilka som inte blivit det. På bilden nedan ett porträtt på älsklingen...


Det är en Tanaka-trimmer, men den säljs numera under märket Hitachi som för några år sen köpte samtliga Tanakaaktier. Modellen på bilden är, enligt en försäljare av märket, utgående till förmån för en något större modell. Jag är glad att jag fick tag på just den här. Den väger nämligen inte så mycket, vilket gör att man orkar arbeta längre med den. Och det är väl något de flesta känner, att man vill vara nära den man älskar så mycket som möjligt...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar