Arkivet

På senare tid har jag fått kommentarer om att jag inte synts till på kyrkogården. Många människor är vana vid att jag alltid är där. Men oftast har jag varit där tidigt om morgnarna för att titta till kyrka och kyrkogård. För att släppa in hantverkare i kyrkan och för att göra några småjobb. Resten av min arbetstid har spenderats i arkivet i Kyrkans Hus, pastorsexpeditionen inne i Mantorp.

Arkivet har varit överfullt. Där har stått, och står fortfarande till viss del, en enorm mängd med gamla dokument som skulle ha levererats till Landsarkivet i Vadstena förra året. Men ingen har haft tid att ta itu med det arbetet. Eftersom vintern är den lugnaste perioden för de flesta kyrkvaktmästare, erbjöd jag mig att sortera ut de gamla dokumenten och frakta dem till Vadstena.

Igår, fredag, förmiddag lastade kollegan och jag in över femtio flyttlådor i våra bilar och körde till Landsarkivet i Vadstena slott. Vi möttes av 1:e arkivarien som visade sig vara en mycket trevlig person, och tillsammans körde vi in lådorna i en lång korridor i slottet. Allt gick snabbt och smidigt.

Fortfarande återstår en större mängd material att packa och köra iväg, men jag har hela tiden trivts med arbetsuppgiften så jag ser fram emot att få gömma mig i arkivet på måndag igen. Tänk så härligt att så här en ledig lördag morgon kunna se fram emot att få åka till jobbet på måndag:)

Grävning för va

Tänkte bara visa hur det såg ut precis utanför kyrkan när man grävt fram den gamla avloppsanläggningen. Det fanns inte bara en brunn visade sig - det fanns två.

Från början var det tänkt att man skulle dra de nya ledningarna för vatten och avlopp i den gamla avloppsledningen. Det gör man genom att blåsa in snöre med hjälp av en kompressor genom den gamla ledningen, och hoppas att snöret dyker upp i andra änden av ledningen. Sen fäster man snöret i det nya röret och drar det genom den gamla ledningen.

Tyvärr fungerade inte planen. Snöret kom aldrig fram trots envisa försök.  Det ledde till att man var tvungen att gräva fram hela avloppsledningen längs kyrkan.

Konsekvenserna blev följande:
1. Det blev nödvändigt att tillkalla arkeolog.
2. Arbetet försenades i väntan på arkeologen.
3. Särskild utrustning för tryckning av rör under kyrkogårdsmuren fick hyras in.
4.  Man fick lägga ner nya rör att dra va-ledningarna i.
5. Fler arbetare kallades in för de olika arbetsmomenten.
6. Frustration över att ingenting gick smidigt.
7. Kylan gjorde arbetet krångligare.
8. Allting tog mycket längre tid.
9. Gissa hur mycket det kommer att kosta i slutänden?!

Nytt vatten och avlopp till Viby kyrka

Ni som har besökt Viby kyrkogård på sistone har säkert sett att det är ganska stökigt vid kyrkan. Där pågår grävning för nya vatten- och avloppsledningar.

Kylan har gjort det nödvändigt att först tina upp marken för att möjliggöra grävning.

Från den röda "lådan" har man dragit ut värmeledningar som sen täckts med isoleringsmattor. Det är väldigt effektivt, men man kan ju undra hur mycket energi som går åt...

Utanför östra kyrkogårdsmuren har man grävt för att kunna trycka ledningarna under muren och upp igenom marken fram till kyrkan.

Tjälen är djup och man får använda särskilda redskap för att ta sig igenom.

Så här års är det väl inte världens glassigaste jobb vare sig att sitta i en grävmaskin eller vara spadgubbe. Själv har jag ibland möjlighet att välja om jag vill jobba ute eller inne, och det har jag utnyttjat när det varit som kallast. För den som undrar var jag hållit hus, kan jag berätta att jag mest uppehållit mig inne i arkivet i Kyrkans Hus. Där finns massor av arbete att uträtta. Mer om det arbetet kommer i ett inlägg framöver.

Arbete som inte syns

Har du någon gång tagit tag i arbetsuppgifter som ingen annan har tagit på sig att utföra? Såna där små saker som ingen märker att du har gjort? Arbetsuppgifter som alla andra bara struntat i, eller inte ens vetat om att de skulle behöva utföras. Lägger du själv märke till om någon annan fixar något som bara legat och väntat? Eller är just du en sån som fixar åt andra?

Jag känner till många som sköter sitt jobb. Punkt. De gör vad de ska. Så finns det personer, som förutom att sköta sitt eget jobb, också fixar och gör lite extra. Personer som tar lite extra ansvar för både arbetsplatsen och arbetskamraterna. Tar tag i såna saker som ibland faller mellan stolarna så att säga. Utför arbetsuppgifter som inte direkt kan sägas ingår i någon särskild persons ansvarsområde. Förutsättningen är förstås att man har ögon och öron öppna och lägger märke till dessa ibland väldigt små arbetsuppgifter.

Nu är inte jag världens mest lyhörda person. Ibland går jag omkring med skygglappar för både ögon och öron. Men det finns uppmärksamma personer runt omkring mig som ger mig inspiration. Det ledde härom veckan till att jag tog några minuter av min arbetstid till att laminera gudstjänstordningar att lägga i kyrksalen i Kyrkans Hus. Det var något som behövde göras. Allt material fanns på plats. Bara att sätta igång. Tog inte så lång tid. Enkelt. Det gick bra och jag blev nöjd.

Att utföra en sån arbetsuppgift kan göra underverk för den sinnesstämning man befinner sig i. För mig handlar det om att själva utförandet av arbetsuppgiften är själva belöningen. Då behövs ingen uppmärksamhet från andra. Jag blir inte beroende av andras uppskattning. Det gör inget ifall ingen skulle lägga märke till att just det här blev gjort. Eller att det var just jag som gjorde det. Förutsättningen är förmodligen att man från början tycker om det man gör, alternativt att man är så fokuserad på att uppnå själva resultatet. Att vara eller att göra? Eller?

De här möjligheterna finns nog på många arbetsplatser, i många yrken. Det gäller bara att upptäcka dem. Om man har den läggningen. Jag får hjälp på vägen av andra att lära mig detta. Det är jag tacksam för, eftersom det leder till att jag trivs ännu bättre på mitt jobb.

Det här är något som får mig att må bra. Men det är ju sånt som varierar bland människor. Vi söker ju ofta utlopp för en del av våra behov via våra yrken och arbeten. Vad ger dig tillfredsställelse på jobbet? Vad får dig att må bra på ditt jobb?

Trasig varmvattenberedare

Så småningom går de flesta saker sönder. En del saker går sönder fortare än förväntat. Andra håller länge, trots att man sliter på dem dagligen. Den här varmvattenberedaren började läcka i måndags. Rörmokaren konsulterades och beslut fattades att den har gjort sitt. Så här såg den ut på baksidan. Denna varmvattenberedare tillverkades 1981.

Grävning i Viby

Under hösten och vintern har det grävts i Viby. Många kubikmeter jord har grävts upp och skyfflats ner igen. Det läggs nya ledningar för vatten, avlopp och bredband i byn. Från före detta församlingshemmet, förbi vaktmästeriet och vidare ner över gräsmattan till nästa granne har det grävts ett rejält dike. Gamla ledningar har tagits fram och snart ska de nya vara på plats. De gamla avloppsbrunnarna i betong ska pensioneras. I stället blir det nya i plast med kvarnar i. Kvarnarna ska mala sönder det som spolas ut från toaletterna och sen pumpas avloppssörjan vidare.

Så uppstod då frågan om vart avloppet från kyrkan tar vägen. Jag trodde församlingshemmet, vaktmästeriet och kyrkan delade brunn, men det stämde inte. Någon karta över kyrkans avlopp har inte gått att hitta.

För att reda i detta konsulterades förr-förr-förre vaktmästaren. Han är pensionär sen länge, men en utmärkt informationskälla när det gäller kyrkogården. Han berättade att det finns en avloppsbrunn precis utanför kyrkan. Vanligtvis ser man ju avloppsbrunnar eftersom de sticker upp ovanför markytan. Brunnen utanför kyrkan syntes inte, så det tog en stund att hitta den. Locket stötte vi inte på förrän vi grävt cirka 35 centimeter...

 
Nu finns det bildbevis på var brunnen är belägen. Min efterträdare slipper att ringa till mig på ålderdomshemmet för att fråga var den är. Jag lånade en kona från NCC för att markera platsen så att ingen missar hålet och ramlar ner i det.

Tio i topp-listan

Under de snart två år som gått sen jag fick anställning som vaktmästare i Viby, har det inträffat många både positiva och negativa saker. Här är min personliga tio-i-topp-lista över det som varit riktigt, riktigt BRA under denna tid.

1. Kyrkorådet i Viby
Relationerna mellan mig och kyrkorådet präglas av ömsesidig respekt och mycket gott samarbete!

2. Arbetskamraterna
Ställer alltid upp. Fantastiskt!

3. Semestervikarierna
Lyfte inte bara sina löner, utan ansträngde sig till det yttersta för att göra kyrkogården så fin som möjligt.

4. Minneslunden
Har blivit finare sen rabatten med ogräshärden och den stinkande dammen togs bort. Nya planteringsurnor kom på plats och fjärilsrabatten fick ytterligare tillskott av växter. Försköningsarbetet kommer att fortsätta i år.

5. Fjärilarna
Oförfalskad skönhet, enorm glädje att få se dem och vara mitt ibland dem. Stunder av ren lycka.

6. Skönheten
Skönheten i allt som växer skapar känslor av harmoni och lugn. Hoppas fler än jag upplever detta. Kräver oftast att man stannar upp och ser sig omkring med alla sinnen. Troligen lika nyttigt som vitaminer.

7. Kapellet
En vacker byggnad som väckts till liv som rum för ceremonier, andakt och gemenskap. Kyrkkaffet som serverades i kapellet i augusti förra året var en höjdare.

8. Adventsro
Adventsro genomfördes vid fyra tillfällen under adventstiden förra året. Två gånger i Viby kapell, två i Veta kapell. Det blev precis så som vi önskat och planerat, och vi fick positiv förstärkning från många av dem som deltog. Vi kör i år igen!

9. Sjuksköterskorna
Stort tack till sjuksköterskorna på Mantorps vårdcentral som hjälper mig att pilla ut stickor ur fingrarna och som plåstrade om mig när jag råkade stoppa in ett finger i häcksaxen.

10. Gymmet
Mantorp Gym ska ha beröm för sina generösa öppettider. Kl 5.30 öppnas dörrarna. Då hinner jag med både träningen och efterföljande grötkokning på jobbet innan det är dags att gå ut på kyrkogården.

Hur ser din topplista ut?