Trafikfarlig kyrkogårdsmur

Igår blev en stackars lastbil anfallen av kyrkogårdsmuren. Tyvärr blev jag inte ögonvittne till själva händelsen, men jag hörde den. Ljudet var väldigt likt det då en lastmaskin sätter ner skopan mot marken och skjuter på, en kraftigt skrapande ljud, så det var vad jag trodde jag hörde.

I stället var det alltså så, att kyrkogårdsmuren blev helt tokig och anföll en stackars lastbil bakifrån och tryckte sig in under flaket.

Avgör själva av dessa spår. Man ser ju att lastbilens bakhjul hamnat väldigt nära muren, och att det är släpspår ovanpå muren och ut över snön. Dessutom blev lastbilen skadad och tappade locket till någon slags lucka som förmodligen sitter ganska långt bak på den.

Två gånger i rad anfölls lastbilen av muren! Om detta händer fler gånger, måste jag nog vidta åtgärder. Vad gör ni andra kyrkvaktmästare för att hålla kyrkogårdsmurarna lugna? Problemet verkar vara värst under vinterförhållanden.

Fixa gräsmattorna

Direkt efter semestern började jag med att fixa gräsmattorna. På en del ställen, där det varit jordbegravningar under vintern, låg det bar jord. Före semestern var det ingen mening med att slänga ut något gräsfrö på fläckarna, för det var alldeles för varmt och torrt. Nu har vädret varit perfekt, så flera gravar har blivit utjämnade och sådda med gräsfrö.

Till sånt arbete går det åt en hel del anläggningsjord, så jag beställde ett lass och så kom min absoluta favoritchaufför från Östgötafrakt med arbetsmaterial åt mig. Chauffören ville inte vara med på bild, men jag fick fotografera bilen och lägga ut den här bilden:

Massor av jord blev det. Som ni kan se räcker inte facket till riktigt, utan jorden rinner ut utanför. Kanske blev facket lite snålt tilltaget på längden, eller så borde jag anvisat till det bredare facket bredvid. Men jag ville se med egna ögon hur mycket det finns plats för, och nu vet jag ju att det kanske inte är lämpligt att tippa ett helt lass just där...

Samma dag som jag fick jordlasset, skyfflade jag nog undan nästan en kubik, så det ligger inte någon jord kvar på asfalten längre. Smidigast är väl att ha en traktor med lastare att köra ut den med på kyrkogården, men å andra sidan kör man sönder gräsmattor och kanter med traktorn. Och så har jag ju ingen traktor, utan det blev gräsklippare och vagn som stod för frakten ut till gräsmattorna.

Så här ser det ut nu. Vädret har varit perfekt och gräsfröna har grott. Många regnskvättar och i övrigt ganska fuktigt på morgnarna har gjort sitt. Det finns massor av ojämnheter att fylla igen i gräsmattorna, så jag behöver inte vara sysslolös en sekund, men jag tar lite i taget så att jag hinner med lite annat också.

Just nu finns det en del buskar som behöver klippas, ett par blomsterurnor som ska tömmas på sommarblommor som sett sina bästa dagar, blomsterlökar som ska sättas, gräsmattekanter som ska snyggas till, mängder av ogräs som grott i grusgångarna, plus tusen andra saker. Härligt!

Mera asfalt

Nu äntligen är ytan framför betongfacken asfalterad! På onsdagmorgonen dök det upp en asfaltsbil med tillhörande trevlig chaufför...

... och en bil lastad med en vält och diverse redskap, tillika ytterligare två trevliga killar.

Asfaltsbilen är utrustad med en Sprider. Jag visste att det fanns såna, men har aldrig sett i verkligheten hur de fungerar. Självklart lät jag ogräsjärnet vila sig en stund för att studera detta på närmare håll. Man kan väl kalla det för personalutbildning, eller?

Spridern fjärrstyrs av chauffören.

 

Även själva lastbilen fjärrstyrs av chauffören, men det kändes lite speciellt när man såg lastbilen åka iväg en bit, och väja för att inte köra på den andra lastbilen, och samtidigt veta att det inte satt någon människa i hytten!

Grabbarna från NCC arbetade snabbt och effektivt. Asfalten rakades ut i samma takt som Spridern pytsade ut den. Sen var det dags för välten.

Och så var det hela klart!

Det är så roligt att se någonting bli färdigt. Det tog inte heller särskilt lång tid från det att själva arbetet beställdes, tills det blev utfört. Jag är jättenöjd med att det blev så snyggt. Även om den här ytan ligger utanför själva kyrkogården, så vill man ju att det ska se prydligt ut. Men det bästa av allt är ju att det nu blev funktionellt, och att det går att beställa material och veta att det finns ett ställe att förvara det på.

Full rulle på verksamheten

Idag har det rört på sig på kyrkogården. Dagen började med grävning för att komma åt vattenläckan som jag upptäckte förra veckan. Till sådant arbete behövs rejält yrkesfolk med bra maskiner och verktyg. Första medhjälparen anlände med detta ekipage. På vagnen står en liten Bobcat-grävare, en otroligt smidig maskin till krångliga kyrkogårdsmiljöer.

Det var bara att lasta av grävaren och sätta igång och jobba. Läckan hade vi lokaliserat till en grusgång i anslutning till ett vattenkar på kyrkogården. Vädret var inte det mest önskvärda. Iskalla vindar som förde med sig regnskurar och snö om vartannat.

 Oj, oj, oj, där rök den plana, fina stenläggningen framför vattenkaret. Hur ska jag få det så där slätt och fint igen?

Lite roligt var det också. Jag fick vara "spadgubbe" för första gången i mitt liv. Ni vet den där mannen som brukar stå och luta sig mot en spade i direkt anslutning till en arbetande grävmaskin. Nu vet jag hur det känns. Det är trevligt så länge man får luta sig mot spaden, men väldigt jobbigt när man måste kröka rygg för att ösa jord ur gropen och se till att hålla ledningarna synliga för grävmaskinisten.

Här ser ni problemet: det är definitivt ett hål på det rostiga röret.

Slutligen krävs det någon som är duktig på att fixa rör. Det dök upp inte bara en, utan två rörkrökare! (Undrar om det kommer dubbla räkningar? Glömde fråga!)

En av rörkrökarna blev fångad på bild, och han har godkänt publiceringen i denna blogg - fast han har inte sett bilden i förväg. (Eventuella modelluppdrag går genom mig, så att jag kan få lite procent på arvodena.) Jag kan rekommendera den här gladlynta typen av rörkrökare från trakten, som sprider trivsel omkring sig, och gärna kravlar omkring i lera och iskallt vatten för att åtgärda problem.

Sen var det bara att flytta tillbaka allt material som grävts upp...

Med skyffel och kratta får man släta till det allra sista. Det är ju knappt så det syns att det var ett stort hål i gången alldeles nyss...

Skönt att det blev åtgärdat så här tidigt på säsongen. Nu ligger det moderna ledningar på den här platsen i alla fall. Vi blev klara till lunch, och det var skönt att få komma in i stugvärmen i vaktmästeriet. Sen kom en bil från Östgötafrakt och levererade dressjord som jag beställt.

Lastbilar som tippar... finns det något som är mer intressant att titta på? Igår stod jag och såg på en containerbil när chauffören lyfte upp den fulla containern, körde ut den tomma och lyfte ner den. Jag skulle kunna ta fram en campingstol och sätta mig ner och glo en hel dag på lastbilar som lastar och lossar.

Och så blev jag ju så glad också, igår åkte en knökfull container iväg. Jag hade stått och hoppat på soporna i containern för att kunna fylla på den ännu mer, men någon gång får man ge upp och konstatera att det inte går att fylla den mer. Underbart att få en helt tom container att få fylla från början, alldeles själv.

Lika glad blev jag idag över den här jordhögen. "Min egen" jordhög!

Slutligen dök "klockmannen" upp. Det är en social, mycket trevlig skåning som känner till allt man behöver veta om kyrkklockor. Vilken bra dag jag har haft på jobbet idag. I morgon blir det en begravning.