Självklart trotsade vi kylan och snön och tog en promenad på den lilla omgivande kyrkogården. Där finns både urnlund och minneslund, och längre upp i sluttningen finns en del gamla gravvårdar.
Det här arrangemanget retade vår nyfikenhet. Hur kommer det sig att det blev så här? Vad stod här först, gravstenarna eller trädet? Har gravstenarna flyttats hit från någon annan del av kyrkogården? Och varför har man i så fall låtit trädet växa sig så här stort? Det ser ut som om de står och knuffas om platsen, precis så där som vi människor kan göra när vi känner oss lite busiga.
Ja, det här blev bara en liten förhandstitt idag. Nästa gång blir det ett längre inlägg, med bilder inifrån den oerhört vackra kyrkan.
Oj. Ja det ser onekligen lite märkligt ut med gravstenarna så nära trädet...
SvaraRaderaTack för hjälpen med felsökningen. Konstigt att det inte är lika hos alla... Har iaf gjort mig ett par listor inne på bloggen, och så hittade jag "Visa i Google reader" - där visas betydligt fler inlägg men inte så många som 70...Men det tror jag aldrig att jag har haft förut heller...Ja jag hoppas att det löser sig snart.
Ha det bra!
Kram Annelie
Vilken vacker kyrka! har också undrar över träd och kyrkogårdar.
SvaraRaderaJättevacker kyrka, så vackert koppartak. Jag gissar att trädet stod på plats först, eller så var gubben och gumman ovänner och ville ligga på var sin sida av trädet.
SvaraRaderaÖnskar dig en fin helg
Kram
AnnaMaria
Hejsan!
SvaraRaderaJa, det var sannerligen trängsel om utrymmet där. Men en vacker kyrka var det.
Måste säga att du har ett spännande jobb,
var också kyrkogårdsvakmästare några sommrar vid en mindre kyrka, i min ungdom, och trivdes.
Ha en skön helg!
Camilla