Långfredagen - första gudstjänsten

Idag fick jag följa ordinarie vaktmästare på långfredagsgudstjänsten i Herrberga kyrka. Det kan ju hända att jag får tjänstgöra där någon gång. Vi har ett rullande schema, där tre vaktmästare turas om att jobba var tredje helg, och då får man ta alla gudstjänsterna i tre kyrkor den helgen, i den mån det hålls gudstjänst. I vissa kyrkor är det bara gudstjänst en gång i månaden, så det blir oftast inte särskilt betungande. Men för att kunna tjänstgöra överallt måste man ju veta hur det går till i respektive kyrka. Och framför allt, var allting finns, som till exempel hur man får igång och stänger av kyrkklockorna, hur ljudanläggningen fungerar, vilka ljus som ska tändas, var alla saker finns och hur man tar sig in i kassaskåpet...Här har Jesus fått sin törnekrona prydd med fem röda rosor, och altaret är helt avklätt. Det ligger inga dukar ovanpå altaret, utan krucifixet står direkt på stenskivan, som altaret i denna kyrka består av. Denna utsmyckning görs bara på långfredagen, ingen annan dag. Andra dagar har man altarblommor i vas.

Långfredagen i Sverige har under lång tid betraktats som en stillsam dag då man inte fick roa sig. Butiker och dansställen skulle hålla stängt, barnen fick inte leka och så vidare. I kyrkan markerades detta idag med ett svart antependium (ett förhänge som sitter på framsidan av altaret) och av att ljusen inte tändes.

Men kören var på plats, och körsång lyfter alltid livsandarna till högre höjder. Bara att lyssna på de olika stämmorna är en skön sysselsättning. Och när kören är där kan man sjunga med i psalmerna, för då kan man ju sjunga för fullt utan att man stör andra med sina falska toner...

Här är en detaljbild på törnekronan. Den är flätad av taggiga grenar från rosenbuskar, och har prytts med fem röda färska rosor. Jag tycker den är så vacker!