tisdag, maj 12, 2009

Måndag morgon...

Måndagmorgonen ägnades åt felsökning på Stiga Park-klipparen som havererade förra veckan. Utrustad med instruktionshäftet för klippaggregatet skred undertecknad till verket. Men först skulle garaget sopas, för det låg så mycket grus, höstlöv och gräsklipp på golvet. Jag tänkte att det blir trevligare att kravla runt där utan att få avtryck av småsten i rumpan.

Fram med den alldeles nya, oanvända sopborsten. Åh, vad den sopade mjukt och fint. Men när jag nästan sopat färdigt, gick skaftet av!!! Den var ju helt ny! Till och med prislappen satt ju fortfarande kvar! Vad ska man tro? Jag rannsakade mig själv, hade jag använt otillbörligt våld på den stackars sopborsten under städningen? Nej, lätt på handen och fascinerad av det tillfredsställande städresultatet hade varit min metod. Därför tänkte jag att billigt är kanske inte alltid så bra. Men man hoppas ju varje gång att man gjort ett fynd. Det var i alla fall så jag hade tänkt när jag såg sopborsten i reklambladet. (Inköpt på ett stort lågbudgetvaruhus som finns i utkanten av snart sagt varje kommun i landet.)

Städningen avslutades abrupt med att jag tog fram en skyffel och lyfte bort högarna som jag hunnit sopa ihop. Sen beslutade jag mig för att fixa med gräsklipparen på grusplanen utanför. Konstigt nog sticks inte småsten lika mycket när en hel yta är belagd med dem, jämfört med om det ligger enstaka små stenar på ett i övrigt slätt golv.

Med instruktionshäftet blev det lätt att förstå hur klippaggregatet skulle lossas så att det gick att vända upp det. Men så dök nästa problem upp. En fjäder som håller spännrullen på plats. Jag drog i den så fingrarna höll på att klämmas fast i metalltråden. Tiden gick. Känslorna svallade. Ilskan fann snabbt sin boning i hela mitt väsen. Hur gör de på gräsklipparverkstan? Det kan inte vara så att en gräsklipparmekaniker sitter på golvet i en kvart och sliter för att få loss en fjäder. Det måste finnas ett verktyg för det här. Jag gick och letade i förrådet. Något kraftigt av metall som är lite krokigt i ena änden och har ett bra handtag att hålla i. Och jag hittade - en kultivator.
Efter bara ett par försök, lyckades det. Kanske används kultivatorn på alla auktoriserade Stiga-verkstäder i landet? Min glädje kände inga gränser! Nu fick jag äntligen se vad som var fel på klippaggregatet. Och så här såg det ut:Du som redan vet hur det SKA se ut, ser själv problemet. För dig som inte har en aning, ska veta att knivarna inte ska sitta på det sättet i förhållande till varandra. Och knivarna ska vara helt raka. Inte som den högra där en av spetsarna har vikt sig.

Idag ska jag konsultera arbetsledningen för att få råd och stöd angående åtgärder. Det ser jag fram emot!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar