Våren hastar vidare

Är det åldern som ger mig känslan av att allting går så fort? De första vårtecknen visade sig och försvann. Att tänka "det där ska jag njuta av sen, när jag har gjort det och det och det" fungerar inte. För när "sen" kommer, då är allt borta. Det är nu man ska njuta. Nu, nu, nu.

Här är något som redan är borta. Under ett stort prydnadsäppelträd satte jag ner massor av lök från överblommade minipåskliljor förra året. Det är påskliljor som kyrkogårdsbesökarna pyntade sina gravar med förra våren, och sen kastade bort när de blommat över.

Passa på att njuta av det våren har att erbjuda just idag. I morgon kan det vara för sent.

Påskpyntning

Törs man använda de gamla påskfjädrarna ett år till? Färgerna börjar blekas, och kanske kommer de från levandeplockade fåglar. Hur ska man veta? Eller är det dags att leta i trädgården efter naturliga fjädrar?

Fyra (minst) katter har vår trädgård i sitt revir. En av dem sitter ofta under fågelbordet och vaktar. Inte så intelligent kanske, han syns ju rätt bra. En annan katt har en mer vinnande strategi. Han ligger under altanen och gör snabba utfall därifrån. Emellanåt ligger det en hög med fjädrar i gräsmattan. Någon har haft en tursam jakt. Påskris med fjädrar från gråsiska eller blåmes?

Det får bli ett fjäderfritt arrangemang. Minipåskliljorna har kommit hit för att stanna. Penséer är klassiska. Jag valde en lite mera frivol variant i år, s k rokokopenséer. Nästan lite kitschiga, men vem behöver inte lite kitsch i sin trädgård?

Oj, det ser ut som om någon har skrynklat ihop blomman! Den ser lite arg ut, faktiskt. Men den är snyggare i verkligheten, jag lovar.