Risigt

Vad tog det åt alla buskar och häckväxter i vintras? Frös de? Torkade de? Både och? Samtliga forsythior (detta har jag skrivit förut...) i minneslunden fick börja skjuta rotskott. Inget levande på de gamla grenarna. Bort med dem!

 

Cirka tio meter av en gammal cotoneasterhäck har varit kal sedan växtsäsongen satte igång i våras. Här och var har några försiktiga små, taniga, rotskott dykt upp, men definitivt inget som ger intryck av häck. Bort med dem bara!

Igår började jag såga i cotoneasterhäcken. Har ingen motorsåg, och tur är väl det, för det skulle nog aldrig gå väl. Jag har varit nära att sätta häcksaxen i benet ett antal gånger. Skärpning, vaktmästarn! Det finns heller inte tillräckligt motstånd i växtmaterialet för att motivera motorsåg. Men häcksaxen fick jobba. Inte gick det snabbt och inte var det praktiskt. Kanske blir det manuellt arbete med en grensax nästa gång jag ska fortsätta med det arbetet?

Häckar...

Att få följa hela vår- och sommarsäsongen på kyrkogården har inneburit möjligheter att lära nya saker. Häckklippning till exempel. Tidigare har jag bara klippt småhäckar med vanlig, icke-motoriserad häcksax. Häcksax med motor är annorlunda. Det är tungt, det väsnas, och man får sniffa tvåtaktsavgaser medan man jobbar. Fördelarna då? Jo, det går snabbt och man tränar många av musklerna i kroppen, framför allt överkroppens muskler.

Här är muskelbyggarmaskinen. En riktigt bra finess på den är att handtaget går att vrida åt olika håll, så att det blir lättare att klippa i olika vinklar. Nu är jag inte så erfaren att jag kan ägna mig åt formklippning. Det räcker gott med att jag lyckas klippa bort lite kvistar över huvud taget.

Nedan en yvig ligusterhäck med inslag av både ask och lind. Från början var det nog en ren ligusterhäck. Sen har diverse träd fröat av sig och slagit rot i häcken. Men ska det bli riktigt snyggt måste trädplantorna bort. De olika växtsorterna i blandhäckar växer olika fort och ger snabbt ett spretigt intryck.

Samma häck efter rejäl bortrensning av träd. Jag lyckades dra bort de flesta trädplantorna med rötterna. Några var så pass gamla och kraftiga att det inte gick. Där använde jag sekatören och klippte av dem så nära marken som möjligt. En kollega visade mig dock en riktigt fiffig metod. Han drar bort trädplantor med kofot stöttad mot en plankbit! Det ska jag prova nästa gång...