Törs man tro...?

Törs man tro att våren äntligen är här nu? En del kyrkogårdsbesökare har varit otåliga. Medan marken fortfarande var frusen envisades en del med att sätta ut penséer... ja, penséerna kunde ju inte planteras, så en del av dem fick väl åka med hem igen. Några få hamnade ovanpå de frusna gravrabatterna, vilket väl måste ha känts frustrerande både för personen som tog dit dem och för penséerna själva. Men nu går det att gräva i jorden igen!

Under måndagen, som var riktigt varm, fladdrade några fjärilar omkring på kyrkogården. Vårblommorna på gravarna blev fler och fler. Igår anlände "mina" penséer. Det blev småblommiga i år också, i massor av vackra färgkombinationer.

Och på vägen till jobbet igår fick jag se riktigt många djur. De har äntligen börjat röra på sig. Här är mamma älg med sin kalv.

På väg till jobbet

När jag är på väg till jobbet, passerar jag då och då sådana som redan befinner sig på sitt jobb. Som de här filurerna till exempel.

Detta är måndagsälgen. Han brydde sig inte alls om att jag stannade och fotograferade honom.

Igår, på tisdagen, bjöds det inte bara på en, utan två, älgar.

De här brydde sig inte heller om fotograferingen, utan mamma älg fortsatte att tugga på busken hon har framför sig, och lilleman (lillemor?) böjde ner huvudet och låtsades beta gräs.

Blir det tredje gången gillt idag när jag åker iväg?